Artikeln publicerades 8 december 2022

Många svenskar föredrar AI framför en människa

Många svenskar svarar att de i någon vardagssituation föredrar en chatbot eller AI-baserad kundtjänst framför en riktig människa. Det visar undersökningen ”Svenska Folket och AI”.

– Resultatet är väldigt intressant då vi som myndighet har höga ambitioner att lösa behov med hjälp av AI i framtiden, säger Helene Thorgren, enhetschef på Bolagsverket.

En kvinna sitter vid ett litet bord med en bärbar dator framför sig. På bordet står en tecknad robot.

Helene Thorgren och Bolagsverket har höga ambitioner att lösa behov med hjälp av AI i framtiden.

Sveriges medborgare har generellt en positiv inställning till Artificiell intelligens, AI, något som undersökningen Svenska Folket och AI visar. Ett bra besked och en tydlig vägvisning för Bolagsverket som fortsätter att satsa på AI-lösningar och maskin till maskintjänster.

– Det här visar på att det finns en vilja och en acceptans för att använda AI vilket vi tycker är bra. För det kan ge många positiva effekter så att vi kan effektivisera för Sveriges alla företagare, säger David Magård, strateg på Bolagsverket.

Mer om undersökningen

Undersökningen med svar från 1 000 personer i Sverige mellan 16 och 70 år genomförs för femte året i rad och är ett samarbete mellan Bolagsverket, Göteborgs universitet, Insight Intelligence, Postnord och Lunds universitet. Resultaten visar bland annat att 83 % av svenskarna i någon situation kan tänka sig att använda en chatbot, en chatt där AI svarar på frågor, framför en människa och att hela 46 % föredrar att göra det. Bland unga svarar fler än varannan (54 %) att de föredrar chatbots framför människor.

På följdfrågan om varför man föredrar chatbots handlar många av svaren om att det är snabbare och smidigare. En del pekar också på navigering och karttjänster specifikt, där de menar att det inte skulle vara effektivt eller hållbart att använda en människa där.

– Jag tror att det har gjorts en förflyttning i medvetandet vad det gäller AI. I dag vet nog många att exempelvis Netflix och Spotifys rekommendationer görs med hjälp av AI. Förr såg man AI mer som ett hot, men nu kan man se vilken nytta AI kan göra istället, säger Helene Thorgren.

Vill göra det enklare med hjälp av AI

Bolagsverket jobbar inom det Nationella AI-uppdraget med att främja offentlig förvaltnings användning av AI, med syfte att stärka Sveriges välfärd och konkurrenskraft. En viktig del i arbetet är att göra användningen av AI inom offentlig förvaltning mer transparent. På grund av den nytta och potential som finns med AI har Bolagsverket inrättat en egen AI-hubb. En arbetsgrupp som deltar i det nationella AI-uppdraget men som även utvecklar egna lösningar för myndigheten.

Bland annat har AI-hubben tagit fram en modell som hjälper myndighetens ärendemottagning med att kategorisera pappershandlingar maskinellt, något som tidigare gjordes för hand.

– Det var en utmaning som visade sig vara lyckad då vi tog bort ett arbetsmiljöproblem, säger Helene Thorgren.

Ett annat exempel är den AI-modell som hjälper till och sorterar och skickar iväg inkommande mejl. Ett arbete som innan automatiseringen var väldigt tidskrävande men som nu har slagit mycket väl ut och sparar en massa tid för myndighetens anställda.

– Vi kommer att fortsätta jobba med AI för att vi ser att det gör att vi kan utföra vårt uppdrag bättre, att förenkla för svenska företag och stötta offentlig förvaltning, säger David Magård.

David Magård i ljusblå skjorta står framför en grönskande granskog.

David Magård, strateg på Bolagsverket

AI kan förkorta handläggningstider

I framtiden ser myndigheten att AI kommer få en stor roll. Bland annat hoppas man med hjälp av AI kunna göra arbetet med granskning och beslut gällande företagsnamn mer effektivt. Ett arbete som ses över just nu.

– Det är en omfattande arbetsuppgift där vi hoppas att AI kan förkorta handläggningstiden. När vi granskar företagsnamn tittar vi på och jämför med redan existerande företagsnamn, varumärken, och släktnamn. Det är bara några exempel, så det är stora datamängder som gås igenom, säger Helene Thorgren.

Men allt vad gäller AI är inte bara guld och gröna skogar, något som undersökningen bland Sveriges medborgare visar. Det som oroar svenskarna mest med AI är att tekniken tar fel beslut eller ger fel rekommendationer. Fler är oroliga för det än vad de är för mer negativa scenarier som exempelvis att AI blir för intelligent och tar över jobb.

– Här finns det en resa att göra, för vi vill ju förbättra våra tjänster. Vi behöver verkligen fortsätta att jobba för att säkerställa att vi har rätt processer och att AI används på ett transparent och korrekt sätt, så att förtroendet för AI och oss som myndighet fortsätter att öka, avslutar David Magård.