Brexit och konsekvenser av Storbritanniens utträde ur EU
Storbritannien lämnade EU den 1 februari 2020 i enlighet med det framförhandlade utträdesavtalet. Samtidigt påbörjades en övergångsperiod som sträcker sig till och med den 31 december 2020. Under den övergångsperioden förväntas centrala delar av den framtida relationen mellan EU och Storbritannien förhandlas fram i ett frihandelsavtal.
Storbritannien kommer under övergångsperioden fortsatt att vara knutet till exempelvis EES. Övergångsperioden kommer inte att förlängas, vilket innebär att Storbritannien från den 1 januari 2021 inte längre kommer omfattas av EU:s regelverk och inte längre delta i EU:s inre marknad och tullunionen.
Oavsett hur den nya relationen med Storbritannien kommer att se ut, väntar stora förändringar när övergångsperioden löper ut den 31 december 2020. Det kommer enligt regeringen att innebära en betydande påverkan på företag, myndigheter, organisationer och medborgare. Alla berörda behöver förbereda sig för detta.
Ett exempel är att funktionärer i företag och filialer som är bosatta i Storbritannien från och med den 1 januari 2021 istället kommer att anses vara bosatta utanför EES-området. Dessa företag och filialer kan då behöva ansöka om dispens från bosättningskravet eller göra nyval.
Du kan läsa mer på regeringens hemsida, Förberedelser för en ny relation med Storbritannien .
Frågor och svar
Här följer några frågor och svar om brexit.
Kommer det kosta lika mycket att ansöka om dispens om Storbritannien kliver ur EU?
Ja, i dagsläget kostar en dispens 475 kronor för aktiebolag och föreningar och 685 kronor för filialer. Den summan kommer inte sänkas även om det skulle bli enklare att ansöka om dispens.
Vad gäller om ett företag har dispens från bosättningskravet redan idag, måste den sökas om i och med brexit?
Ja, i de flesta fall om företaget har företrädare boende i Storbritannien.
Kan en särskild delgivningsmottagare registreras för att en filial ska slippa behöva ansöka om dispens?
Nej.