Betala aktierna – nyemission

De nya aktierna kan betalas med pengar, apportegendom eller genom kvittning.

Pengar (kontantemission)

Betalar du aktierna med pengar ska de sättas in på ett särskilt konto som företaget har öppnat för nyemissionen. Det ska vara på en bank, ett kreditmarknadsföretag eller motsvarande utländskt kreditinstitut inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Apportegendom (apportemission)

Betalar du aktierna med apportegendom har styrelsen skrivit en redogörelse om detta som har lagts fram inför bolagsstämman och en auktoriserad eller godkänd revisor har också yttrat sig över styrelsens redogörelse. Läs mer om förslag till beslut om nyemission. Efter beslutet ska även en auktoriserad eller godkänd revisor skriva och underteckna ett nytt yttrande om betalningen.

Av yttrandet ska framgå

  • typ av egendom, exempelvis en lastbil
  • att all egendom har förts över till företaget
  • att egendomen är eller kan bli till nytta för företaget
  • att egendomen inte har tagits upp till ett högre värde än det verkliga värdet för företaget
  • vilken metod som har använts för att värdera egendomen
  • om det var några svårigheter att värdera apportegendomen.

Kvittning (kvittningsemission)

Betalar du aktierna genom att kvitta fordringar mot företaget ska detta klart framgå av bolagsstämmans beslut om nyemission. I dessa fall har styrelsen skrivit en redogörelse om detta som har lagts fram inför bolagsstämman och en auktoriserad eller godkänd revisor har också yttrat sig över styrelsens redogörelse. Läs mer om förslag till beslut om nyemission.

I publika aktiebolag kan styrelsen, i efterhand, medge att aktierna får betalas genom kvittning av skulder, trots att det inte framgår av emissionsbeslutet. För att sådan kvittning ska få ske måste styrelsen ha kommit fram till att

  • det inte strider mot emissionsbeslutet
  • det är lämpligt
  • kvittning kan ske utan skada för aktiebolaget eller dess borgenärer.

Överkurs

Betalningen för en aktie får inte vara lägre än de tidigare aktiernas kvotvärde. Kvotvärdet får du om du dividerar aktiekapitalet med antalet aktier.

Betalningen får dock överstiga de tidigare aktiernas kvotvärde. Det belopp som överstiger kvotvärdet kallas överkurs. Antalet aktier som ges ut i emissionen multiplicerat med kvotvärdet är det belopp som aktiekapitalet ökas med.

Överkursfonden är fram till och med den 31 december 2020 en fri fond och utgör fritt eget kapital. Från och med den 1 januari 2021 delas överkursfonden upp i en bunden överkursfond och en fri överkursfond. Medel som finns i överkursfonden vid utgången av år 2020 förs till den fria överkursfonden.

I beslut om nyemission som fattas från och med den 1 januari 2021 ska det stå om eventuell överkurs ska föras till den bundna överkursfonden eller till den fria överkursfonden. Det är även möjligt att fördela överkursen mellan de två fonderna.

Det är först från och med den 1 januari 2021 som det är möjligt att avsätta medel till den bundna överkursfonden. Pengar som tillförts en bunden fond kan exempelvis användas i en fondemission innan dessa medel finns fastställda i en balansräkning.