Fondemission

En fondemission innebär att medel som redan finns i bolaget överförs till aktiekapitalet. Här kan du läsa om hur det går till att göra en fondemission.

Vad är en fondemission?

En fondemission är en bokföringstransaktion. Inga tillgångar tillförs bolaget.

Oavsett om nya aktier ges ut eller inte så kommer aktieägarna, efter fondemissionen, att ha samma proportionella innehav av aktier som innan emissionen. Aktieägarnas inflytande i bolaget eller deras relativa andel av kapitalet påverkas inte.

Så går det till att göra en fondemission

  1. Skriv förslag: Styrelsen skriver ett förslag till beslut om fondemission som blir ett underlag inför bolagsstämman.
  2. Fatta beslut: Bolagsstämman beslutar om fondemission.
  3. Anmäl till Bolagsverket: När bolagsstämman beslutar om fondemissionen ska den anmälas till Bolagsverket.

Varför gör företag fondemissioner?

  • Kapitalet knyts närmare bolaget eftersom aktiekapitalet är bundet eget kapital som inte får delas ut.
  • För att få ner kursen på bolagets aktier till en attraktivare nivå. En fondemission sänker normalt kursen på aktien och en hög kurs gör den mindre attraktiv att handla med. Om nya aktier ges ut i fondemissionen, får aktieägarna fler aktier samtidigt som värdet på aktierna sjunker, eftersom bolagets värde efter emissionen fördelas på fler aktier.

Olika sätt att göra en fondemission

Ett beslut om fondemission fattas av bolagsstämman med enkel majoritet (mer än hälften). Behöver bolagsordningen ändras ska det beslutet först fattas av bolagsstämman och för det krävs en kvalificerad majoritet (två tredjedelar).

Fondemission kan ske genom en överföring till aktiekapitalet från:

  • Fritt eget kapital – exempelvis från fria fonder som den fria överkursfonden eller disponibla vinstmedel. Ett sådant beslut kan fattas både på årsstämman, där man fastställer balansräkningen och på en extra bolagsstämma. Medlen måste dock alltid återfinnas i den senast fastställda balansräkningen.
  • Bundna fonder – exempelvis från den bundna överkursfonden, uppskrivningsfonden, reservfonden och fond för utvecklingsavgifter. Detta kan beslutas när som helst under räkenskapsåret.
  • Medel som fås genom uppskrivning av det bokförda värdet på en anläggningstillgång. Detta kan bara ske på årsstämman i samband med att balansräkningen fastställs.

Bunden och fri överkursfond

Överkursfonden är fram till och med den 31 december 2020 en fri fond och utgör fritt eget kapital. Från och med den 1 januari 2021 delas överkursfonden upp i en bunden överkursfond och en fri överkursfond. Medel som finns i överkursfonden vid utgången av år 2020 förs till den fria överkursfonden.

Om företaget fattar ett beslut om exempelvis nyemission från och med den 1 januari 2021, där teckningskursen överstiger de tidigare aktiernas kvotvärde, ska överkursen föras till den bundna överkursfonden eller till den fria överkursfonden. Det är även möjligt att fördela överkursen mellan de två fonderna. Pengar som tillförts en bunden fond kan användas i en fondemission innan dessa medel finns fastställda i en balansräkning.

Nya aktier eller inte?

Ökningen kan ske genom att företaget

  • ger ut nya aktier som fördelas mellan befintliga aktieägare
  • inte ger ut nya aktier, vilket gör att aktiernas kvotvärde ökar.

Ett beslut om fondemission kan inte fattas innan aktiebolaget är registrerat.

Rätt till aktier

Vid fondemission där nya aktier ges ut, ska aktieägarna ha rätt till dessa i förhållande till det antal aktier som de redan äger.

Skillnad i rätt till tillgångar och vinst

Om bolaget har aktier av olika slag som skiljer sig åt i fråga om rätt till andel i bolagets tillgångar eller vinst, har aktieägarna rätt till fondaktier enligt vad som skrivs i bolagsordningen.

Skillnad i röstvärde

Finns det aktier som skiljer sig åt på något annat sätt, exempelvis genom röstvärdet, och bolaget beslutar om fondemission och ger ut nya aktier av samtliga befintliga aktieslag ska fondaktierna ges ut på följande sätt:

Aktierna ska ges ut i förhållande till det antal aktier som finns sedan tidigare inom respektive aktieslag. De gamla aktierna ska ge rätt till nya aktier av samma slag i förhållande till sin andel i aktiekapitalet.

Exempel – A- och B-aktier

Om det före en fondemission finns 100 A-aktier och 900 B-aktier och företaget fondemitterar 500 aktier så ska 50 av de nya aktierna vara A-aktier och 450 vara B-aktier.

Inget hindrar att ett bolag fondemitterar aktier av ett nytt aktieslag eller aktier av enbart något av de befintliga aktieslagen. I så fall ska de nya aktierna fördelas mellan samtliga aktieägare i förhållande till deras tidigare innehav.

Exempel – fördelning av nya aktier

Om det före en fondemission finns 100 A-aktier och 900 B-aktier och företaget fondemitterar 500 nya A-aktier, ska den aktieägare som före fondemissionen äger exempelvis 100 B-aktier ha rätt till 50 av de fondemitterade 500 nya A-aktierna. Äger man 10 procent av det totala aktieinnehavet före fondemissionen, ska man också ha 10 procent efteråt.

Aktieägartillskott

Tillförande av aktieägartillskott är inget som vi registrerar.

Aktieägartillskott kan användas i en fondemission genom att företaget överför medel från fritt eget kapital, där aktieägartillskottet finns bokfört, till aktiekapitalet.