Anlita hjälp för företag och föreningar

Vad kan du anlita hjälp för?

Exempel på vad företag och föreningar kan behöva anlita hjälp för:

• den dagliga bokföringen
• månadsrapporter och delårsrapporter
• skattedeklarationer
• årsredovisningen
• att anmäla ändrade uppgifter till olika myndigheter
• att ansöka om olika tillstånd
• att ansöka om undantag (dispenser)
• att ansöka om regionalt stöd, eller EU-stöd
• att det har uppstått en oenighet eller håller på att bli en rättslig tvist.

Ansvaret försvinner inte

Företag och föreningar som anlitar hjälp har ändå alltid kvar ett övergripande ansvar, till exempel för:

• att uppgifter som lämnas till myndigheter är riktiga och kommer in i tid
• att skatter och avgifter deklareras och betalas in i tid
• att ändringar anmäls i tid
• att den som anlitats sköter uppdraget bra
• årsredovisningen
• bokföringen.

Detta övergripande ansvar bärs alltid av styrelsen och ledningen (som kan variera något mellan olika företagsformer och föreningsformer). Ansvaret försvinner inte även om den som anlitats skulle vara en yrkesperson såsom:

• en, av Revisorsinspektionen, auktoriserad eller godkänd revisor
• en auktoriserad redovisningskonsult som är med i  FAR eller Srf konsulterna
• en advokat i Sveriges Advokatsamfund.

Det är företagarna, företagen och föreningarna själva som måste bedöma behovet av hjälp.

För aktiebolag som inte har revisor

Ett aktiebolag som inte måste ha en revisor enligt lag behöver ändå ofta ha hjälp av exempelvis en redovisningskonsult, åtminstone när företaget startar, och inför årsboksluten.

Läs mer om att välja bort revisor .

För aktiebolag som har revisor

Revisorn ska granska räkenskaperna och får inte vara samma person som har bokfört eller gjort årsredovisningen.

Kolla vem som ska skriva under

Bolagsverket har särskilda regler för vem som ska skriva under anmälningar och ansökningar. Det innebär att den som anlitas som hjälp ibland bara kan förbereda ärendet och sedan måste låta någon från företaget eller föreningen skriva under.

Se på våra webbsidor för olika typer av ärenden vem som ska skriva under.

Det är särskilda regler för att skriva under årsredovisningen : alla styrelseledamöter och vd (om en sådan finns). Här går det inte heller att ge fullmakt för att skriva under.

Andra myndigheter kan ha andra regler.

Olika typer av konsulter

Det finns en mängd olika typer av konsulter med olika inriktning, exempelvis:

• redovisningskonsulter
• bokföringsbyråer
• lönekonsulter
• skattekonsulter
• skatterådgivare
• bolagsbildare
• specialistombud för bolagsärenden
• varumärkesbyråer.

En del av dessa kan också tillhöra någon branschorganisation eller vara auktoriserade, på ett eller annat sätt.

Ha regelbunden kontakt med konsulten

Ha regelbundna kontakter med den konsult som anlitas, så att det hela tiden är klart vad som ingår i uppdraget och hur det går, samt vad som måste göras om uppdraget avslutas.

Anlita egen juridisk hjälp när det behövs

Det är bra att anlita hjälp från en advokat eller ett specialistombud när du ska starta ett företag och när du ska anmäla komplicerade ändringar.

Det kan exempelvis vara:

• omfattande ändringar i styrelsen, bolagsordningen eller stadgarna, särskilt om de beror på ändringar bland ägarna
• fusion eller delning
• att införa eller ändra frivilliga bestämmelser i en bolagsordning
• ändringar av aktiekapitalet
• önskemål om företagsnamn där det finns konkurrerande företagsnamn eller varumärken.

Särskilt vid ändring av ägare kan det ofta uppstå ett behov av att se över:

• bolagsordningen i aktiebolaget
• stadgarna i den ekonomiska föreningen eller
• bolagsavtalet i handelsbolaget eller
• bolagsavtalet i kommanditbolaget.

Våra mallar och exempel på protokoll, bolagsordning och stadgar är inriktade på de vanligaste fallen. Vi kan inte göra mallar för alla möjliga olika situationer. Om företaget eller föreningen har särskilda önskemål är det därför värt, och ibland helt nödvändigt, att anlita egen juridisk hjälp.

Bolagsverket kan inte lösa konflikter och kan inte heller stödja en sida i en konflikt.

Aktiebolag med aktieägaravtal

I aktiebolag är det vanligt att det finns ett aktieägaravtal för att reglera sådant som inte är lämpligt, eller ens tillåtet, att ta in i bolagsordningen. Sådana avtal kan också kallas kompanjonavtal eller konsortialavtal. De kräver juridisk kompetens och samordning med bolagsordningen. Dessa avtal ska inte skickas in till Bolagsverket.

Bolagsverket har inte möjlighet att ge råd om innehållet i aktieägaravtal.